Blodsvept

Täckt i ett mönster spräckligt Som svartnade faror vid klippans kant Vredens ande mina ögon bestänkt Våldets väsen sinne nu dränkt Krossar skallar, sargar ben Sköljer min själ, tvättar den ren I ett raseri, en storm av förlust Jag ylar, förtär livets

Vi klöser Vi klättrar Vi klänger oss fast Sargar, biter Blöder dess skinn Världsbestens eviga gång Människans vandring, inte så lång Då hon skakar berg, bojor falla Det vilda stiga De jubla alla Vi klöser Vi klättrar Vi klänger oss fast River, sliter

Ut långt långt långt i skogen där brinna en eld Ut långt långt långt i skogen där springa en ulv Sönder ska han trasa kött och ben av kristi lamm Nu stiga ohygglig fasa ur gravens kyla mull och damm han kommit igen för att slita huvud och lem äntlige

Bland moderträd och dystra snår Något trampa med tungaste steg Snart eka ett mäktig vrål Ny fly både modig och feg Nu jättar vandra, skaka mark Åskviggen slå och stormar samlas Fäller furor och skakar bark Domen falla, glaciärers makt Eldjättar frust